Intensivt arbete i butiken på 1930-talet

Kassörskan gick med kassaskrinet till sin plats i kassans ekklädda glasbur, och var på plats minuten före öppningstid.

Exakt klockan 8.30 öppnades svängdörrarna till butiken. Därefter brukade ett visst lugn inträda innan telefonerna började ringa och kunderna trillade in. Säljarna passade då på att kontrollera sina kundböcker och dagens priser.

Personlig kontakt

Kontakten mellan kunder och expediterna var personlig – de flesta kunder hade nämligen en egen expedit som de kontaktade och väntade på, antingen vid besök eller i telefon. Expediten kände till kundens önskemål för olika årstider och kunde rekommendera speciella menyer eller kokfruar som kunde komma hem till kunden och laga middagar.

För det mesta sändes varorna hem med bil till kundernas bostäder, speciellt om det gällde stora order. Chaufförerna måste också vara beredda att bära varorna, eftersom hissar sällan fanns i köksuppgångar.

Intresse för sill

Utanför chefen Ernst Theléns kontor, strax intill butiken, fanns ett bord där konserver och andra varor provades. Säljarna var nyfikna på att få smaka på de provade varorna, och ibland höll Ernst Thelén informationsstunder om olika varor. Sardiner var hans stora och djupa intresse. Med en smal, lång brevkniv vände han långsamt och allvarligt på sardiner i olivolja och beskrev lystern på fjällen, ryggens tjocklek och benens mjukhet.

Arbetsdagen fylldes med arbete vid disken eller andra göromål ända tills butiken stängde klockan 18. Ingen säljare fick lämna sin plats innan den sista kunden hade gått, och det var ibland tålamodsprövande att stå och vänta. Men till slut stängdes dörren och dagens butiksarbete var slut.

Författare
Eva Häggmark