Under 1937 diskuterade ledningen hur butiken på Birger Jarlsgatan skulle belysas. Det slutade med att man skaffade en ny neonskylt och ny ytterbelysning med vita glober försedda med extra lampor för att lysa upp den mörka gatan.

På tiden när gas och fotogen användes för att lysa upp butikers skyltfönster släcktes allt ljus vid stängningsdags. Det gjorde att Sveriges städer var mörka under kvälls- och nattetid.

När sedan elektricitet började användas fortsatte de flesta affärer att släcka belysningen vid stängningsdags. 1919 kom en arbetstidslag om åtta timmars arbetsdag. Det innebar också slutet för längre öppettider i detaljhandeln som i allmänhet stängde affärerna klockan 18.00.

Elljus ansågs onödigt

Långt in på 1930-talet ansågs det också allmänt som en onödig kostnad att använda elljus för att lysa upp butiker och skyltfönster på kvällar. Länge fanns butikernas namn anslagna på svarta tavlor av glas, antingen vid ingången eller ovanför butiken. Under 1920- och 1930-talen hade Sveriges gator börjat förses med elljus, men andra världskrigets utbrott hindrade utvecklingen.

När den nya belysningen på Arvid Nordquists butik kommit på plats 1937 hade man en kostnadsmedveten chef, så han bestämde att det skulle bli mörkt 21.30. I början släcktes belysningen manuellt, exakt på klockslaget, men så småningom ordnades automatisk släckning.

Författare
Eva Häggmark

Butiken på Birger Jarlsgatan
Fasaden upplyst på kvällen.
Plats: Birger Jarlsgatan 24, Stockholm
Kreatör: Okänd
Motiv-ID: DA2013-10030-SE_CFN_AN_AN_K1b.1_0006.tif

Butiken på Birger Jarlsgatan
Teckning av fasaden.
Plats: Birger Jarlsgatan 24, Stockholm
Kreatör: Okänd
Motiv-ID: DA2013-10031-SE_CFN_AN_AN_K1b.1_0007.tif

Butiken på Birger Jarlsgatan
Fasad.
Period: 1966
Plats: Birger Jarlsgatan 24, Stockholm
Kreatör: Okänd
Motiv-ID: DA2013-10104-SE_CFN_AN_AN_K1b.4_0001.tif